Fröken Gunnel

Veckan fråga i Lärarpanelen v 12 lyder:

Berätta om din allra bästa lärare – Är det kanske någon som du mötte under din egen skoltid eller någon du har träffat under senare år (det behöver inte vara pedagoger i dess traditionella mening).

En jätteintressant frågeställning, tycker jag och jag väntar otåligt på att få läsa panelens svar.
Nedan kan du ta del av mitt personliga svar, men glöm nu inte att titta in på: http://www.sprakmakargatan.se/ och dela gärna med dig av dina erfarenheter.
__________________________________________

Under grundskole och gymnasieåren mötte jag många bra pedagoger. Många lärare som jag nu i vuxen ålder känner att jag ibland tänker tillbaka på och som jag faktiskt, i min yrkesroll, kan känna igen mig i. Jag har speciellt mina lärare på högstadiet att tacka för att jag är just högstadielärare i dag. Det var de som gjorde min tid på höstadiet intressant och spännade och känslan av att "kunskap är roligt" önskar även jag kunna förmedla till mina elever!

Men, den pedagog som jag känner har en alldeles speciellt plats i mitt hjärta - för det är faktiskt så - är min "mellanstadiefröken" Gunnel. Henne kommer jag alltid att minnas!
Gunnel betraktades som "skolans strängaste lärare" och vi var alla i klassen lite skakis när vi fick henne som ny fröken. Gunnel var sträng, men rättvis. Hon var också specialist på att lyfa fram och påvisa våra egna, unika kunskaper inom olika områden. Hon förmedlade verkligen känslan, till oss elever, att vi alla var lika mycket värda och att vi alla var BÄST på något. Vi fick alla stå i centrum och hon ställde krav på att vi skulle lyckas med våra egna mål. För henne fanns inga medeltal eller kurvor som skulle följas!

Gunnel bjöd på sig själv. Hon fick oss att känna oss bekväma och trygga. Hon var en uppskattad fröken för oss alla och jag och mina barndomsvänner pratar gärna och med glädje om de åren, vår lilla byaskola, i B-form, på 70-talet - och om Gunnel!